Gå till innehållet
Meny

Energi försvinner aldrig.

Energi försvinner aldrig Ordet energi kommer från det grekiska ordet ”ergon” som betyder att arbeta. Energi betyder alltså ”förmågan att uträtta arbete”. Och det är precis vad vi använder energin till: att uträtta arbete. Energi finns överallt omkring oss: i vinden som blåser, i vattnet som forsar i älven, i ved, flis och halm – och lagrad i fossila bränslen som kol och olja.

Så hur kommer el in i bilden? Jo, el är ett unikt sätt att transportera energi dit den behövs. Du kanske har hört att energi aldrig kan förstöras, utan bara omvandlas till annan energiform? Energin från vattenkraftens forsande vatten omvandlas i ett kraftverk till el, som transporteras till dig och din familj. Där omvandlas den för att göra nytta – som en varm dusch, ljus i en lampa eller för att driva din dator.

Känner du till någon annan energiform?

Kan man göra annat än att älska solen? En väldigt stor del av den energi vi använder kommer ju på ett eller annat sätt från den.

Om det bara fanns en Iron Man...

Jakten på den ”perfekta” energikällan är ett vanligt tema i filmens värld. I Iron Man bygger hjälten Tony Stark en så kallad ”arc reactor”, som ger nästan hur mycket energi som helst utan att ge några utsläpp. Än så länge bara science fiction -­‐ men vem vet?

Varför räcker inte sol och vind?

Vi använder inte lika mycket el hela tiden, utan vårt behov varierar - mellan sommar och vinter och från morgon till kväll, timme för timme. Eftersom vi inte kan ha el på lager och portionera ut efter behov, behöver vi ha flera olika typer av kraftverk som fungerar i olika situationer. Vissa anläggningar, som kärn- och vattenkraftverk, kan producera el precis när vi vill. Det kallar vi baskraft - alltså energi som alltid finns tillgänglig.

Vattenkraftverk används också när vi behöver extra energi – när elbehovet är stort och baskraften inte räcker till. Då kallas det reglerkraft, alltså energi som produceras för att reglera produktionen av el efter behov, exempelvis när vindkraften inte producerar.

Sol- och vindkraftverk fungerar bara när det är ljust eller blåsigt ute, och därför kan vi inte lita på dem som baskraft, som vi behöver hela tiden, eller reglerkraft, som vi snabbt behöver sätta in när det är ont om el. Vi kallar det oregelbunden kraft, därför att det är energi som bara kan produceras när vädret är rätt.

Till sist finns det också anläggningar som vi kan sätta igång om läget skulle vara riktigt akut - till exempel oljeeldade kraftverk eller gasturbiner. Det kallar vi reservkraft.

Inget som går att spara.

Batterier är något vi använder varje dag, för att spara el så att vi kan använda den när och var vi vill. Men något som många inte vet är att vi inte kan göra likadant när mängden el blir större – det finns inga ”jättebatterier”. El måste produceras samtidigt som den ska användas. Det kan ibland ställa till det, eftersom vi i Sverige använder mer el på vintern, när vi behöver värma och lysa upp hus och lokaler.

Det finns inte något bra sätt att lagra stora mängder el på, men det vi kan göra är att lagra det som vi tillverkar el av – som vatten eller högar med pellets. I norra Sverige har vi till exempel stora vattendammar. När det råder stort behov av el kan vi släppa på vattnet från vattendammarna, och snabbt omvandla vattnets rörelse till el i kraftverkets generatorer och turbiner.

Det finns också andra lösningar för att se till att elen inte tar slut när den behövs som mest. Vårt elnät är sammankopplat med näten i länderna runt omkring Sverige, så att vi kan importera och exportera el till och från varandra.

Kommer du på fler sätt man skulle kunna ”lagra” el på?

Sverige i topp för fossilfri el!

Fossila bränslen, som kol och olja, är bränslen som släpper ifrån sig stora mängder växthusgaser, och som därför bidrar till den globala uppvärmningen. Målet är att fossila bränslen på sikt ska ersättas av förnybara energikällor, som sol-, vind- och vattenkraft.

Idag kommer knappt 70 % av världens el från fossila bränslen. I Europa är siffran runt 50 % och i Sverige är den nere på i snitt 4 %. Sverige använder alltså nästan inga fossila bränslen alls i vårt kraftsystem. Det innebär att svensk el har väldigt låga utsläpp av växthusgaser, som koldioxid, och att vi faktiskt är bland de absolut bästa i världen.

När vi i Sverige producerar mer el än vi behöver exporterar vi den till länder som inte har lika mycket förnybar elproduktion. På det sättet bidrar vi till minskade utsläpp i hela Europa.

Kärnkraft - upp och ner i opinionen.

Kärnkraften har varit en viktig del av det svenska elsystemet sedan 1970-talet. När den elkrävande industrin växte var kärnkraften en pålitlig och kostnadseffektiv lösning. Men 1979 inträffade en olycka i kärnkraftverket utanför staden Harrisburg i USA, och oron över säkerheten spred sig till Sverige. 

Därför genomfördes 1980 en folkomröstning om den svenska kärnkraftens framtid. Resultatet är fortfarande omdiskuterat, men riksdagen beslutade strax därpå att alla kärnkraftverk skulle stängas senast 2010. Senare ändrades beslutet till att alla reaktorer skulle få fortsätta så länge de fungerade bra och säkert. Idag är frågan ännu en gång uppe för diskussion, och 70 % av svenskarna vill enligt återkommande opinionsundersökningar behålla kärnkraften – hälften av dem vill till och med bygga ut den. Bara 19 % vill helt stänga ner den. (Siffrorna kommer från Analysgruppen, maj 2015.)

Varför svänger åsikterna om kärnkraften så mycket? Det är en svår fråga att svara på. Olyckor påverkar förstås. 1986 inträffade en allvarlig olycka i Tjernobyl i Ukraina, och 2011 orsakade en jordbävning en olycka vid kärnkraftverket Fukushima i Japan. De tillfällena ledde till ökat motstånd mot kärnkraft. Men därefter och däremellan ökar vårt förtroende för säkerheten igen. Och eftersom kärnkraft är både pålitligt, kostnadseffektivt och har låga utsläpp tycker många att den ska vara en del av vårt energisystem även i framtiden.

Ska den svenska kärnkraften finnas kvar eller läggas ner? Eller till och med byggas ut? Åsikterna går isär.

Vattenkraften viktig för vindkraften.

I över 100 år har vi använt oss av vattenkraft för att producera el i Sverige. Hos oss har det varit en viktigare energikälla än i de flesta andra länder, tack vare våra många älvar och åar och vår snö, som när den smälter på våren blir till stora vattenmängder i vattenkraftverken. Idag är vattenkraften vår viktigaste energikälla för förnybar elproduktion, och vi får nästan hälften av vår el från vattenkraft.

När en ökande andel av vår el produceras med vind och sol så blir också vår vattenkraft allt viktigare. Den går nämligen att reglera vilket gör att den kan producera mindre el när det blåser mycket och mer el när det blåser lite.

Eftersom ny vattenkraft tar väldigt mycket natur i anspråk bygger vi idag ut den med större försiktighet. Men ett sekel av vattenkraft har gett oss mycket. Och vattenkraften lär hjälpa oss i många hundra år till.

Den svenska vattenkraften är vår enskilt viktigaste energikälla.