El har haft en stor roll i vad vi brukar kalla Sveriges industriella utveckling. När gamla fabriker moderniserades installerades stora, eldrivna maskiner och robotar som ersatte mycket av det fysiska arbetet. Många jobbar kvar i industrierna, men färre har tunga och ohälsosamma arbetsuppgifter.
Det innebar också att både de som jobbar kvar och de som sökt sig till andra typer av jobb kan ägna sig åt andra saker, som att utveckla företagen eller ta fram nya tjänster och produkter. På så sätt kan företagen göra samma saker mer effektivt än tidigare, men också helt nya saker – och det tjänar alla på.
Industrin är de som använder mest el i Sverige. Det beror bland annat på att tunga maskiner idag gör mycket arbete åt oss. Elen hjälper också till att göra industrin renare.
Visste du att världens äldsta batteri är över två tusen år gammalt? I antika Mesopotamien användes det förmodligen till så kallad plätering, alltså att strömsätta en sak så att det skapas en metallbeläggning på den.
Den 27 december 1983 slocknade nästan hela Sverige. Då lossnade nämligen en så kallad frånskiljare i en transformatorstation i Enköping, en bit utanför Västerås. Det gjorde att hela elnätet söder om Dalälven slutade fungera, och att 65 procent av svenska folket fick vara utan el i några timmar. Det här elavbrottet är det största i Sveriges historia, men det finns andra exempel där mindre delar av befolkningen fått vara utan el under längre perioder. Ofta är det vädret som ställer till det, som under stormen Gudrun 2005, då 730 000 hushåll blev utan ström – vissa i flera veckor.
Om ett större elavbrott skulle hända så finns det ett antal nyckelfunktioner i samhället som absolut inte får bli utan el. Som flygplatser, värmeverk, brandkår, polis – och sjukhus.
Sjukhus är en verksamhet som är så känslig att den inte klarar strömavbrott längre än någon minut. Skulle elen försvinna under en operation, eller på en avdelning där patienter hålls vid liv med elektronisk utrustning, så kan du kanske tänka dig att varje minut gör skillnad.
Hur gör man då för att se till att människor hålls vid liv, även om elen försvinner? På sjukhus, och på en del andra viktiga platser i samhället, använder man sig av reservkraftverk. Ett reservkraftverk består av en diesel- eller bensindriven motor, som driver en generator - och producerar el. Reservkraftverken går igång så fort elen försvinner, och alla livsviktiga funktioner startar snabbt upp igen.
Få saker betyder så mycket för ett lands utveckling som tillgången till el. Idag lever 1,3 miljarder människor helt utan el. Det är ca 18 % av världens befolkning - alltså nästan var femte människa.
De flesta av de som inte har någon el bor i Sydasien och större delen av Afrika. Utan el måste de samla halm, dynga och ved för att laga mat över öppen eld inomhus eller hålla värmen. Eldandet ger ifrån sig hälsofarlig rök, och varje år dör cirka 1,5 miljoner människor i lung- och andningsbesvär på grund av den. Förutom den många gånger livsfarliga matlagningen lever människorna utan basfunktioner som ljus, möjlighet till nerkylning och tillgång till information.
Sakta men säkert börjar utvecklingen gå i rätt riktning. Genom lyckade satsningar på el, som till exempel solcellspaneler och små vattenkraftverk, ökar möjligheterna att höja levnadsstandarden - och bekämpa fattigdomen.
De senaste 150 åren har mängden växthusgaser, framför allt koldioxid, ökat i atmosfären. Jordens medeltemperatur har stigit allt snabbare under de senaste 30 åren, och den globala uppvärmningen är ett allvarligt hot. El kan vara en del av lösningen på problemet – så länge vi producerar den på ett klimatvänligt sätt.
Hur? Koldioxidsnål el kan till exempel ersätta fossila bränslen som olja, kol och naturgas i industrin, uppvärmningen och transportsektorn. Transportsektorn står för en femtedel av EU:s totala koldioxidutsläpp, och utsläppen från transporter fortsätter faktiskt att öka. Men redan idag kan utsläppen av koldioxid minskas genom att vi ersätter fossilt bränsle med el. Det kan innebära att vi kör fler godstransporter med tåg, att vi åker mer kollektivtrafik, eller att vi ersätter våra bensinbilar med elbilar. En elmotor använder bara en fjärdedel så mycket energi som en förbränningsmotor – det gör stor skillnad.
För att lösa klimatfrågan måste hela världen jobba tillsammans. Genom att använda mer el i våra transporter, och genom att exportera mer koldioxidsnål el till Europa, kan vi med svensk el göra skillnad.
Utsläpp från bilar är ett stort miljöproblem som skulle kunna lösas genom mer el. Elbilar har inga koldioxidutsläpp alls. Elmotorer är också mycket effektivare än förbränningsmotorer.
