Kraftvärmeverket Västerås

Kraftvärmeverket i Västerås är Sveriges största. Här produceras energi både till elnätet och till fjärrvärmenätet.

Kraftvärmeverket i Västerås började byggas på 1960-talet och har sedan dess byggts ut och försetts med modern teknik för högsta möjliga tillgänglighet och minsta möjliga miljöpåverkan.

Produktionen sker huvudsakligen med förnyelsebara biobränslen och uppgår till 700 GWh el och 1800 GWH värme per år. Totalt består kraftvärmeverket av fyra olika block plus panna 5. Med ett block avses panna + turbin. Panna 5 har ingen egen turbin utan producerar el via turbinen i block 4.

 

Kraftvärmeverket i Västerås

a Block 1 och 2.
Kraftvärmeverkets äldsta produktionsenheter togs i drift 1963. Båda pannorna konverterades från oljeeldning till koleldning 1981 och har senare även byggts om för eldning med tallbecksolja som är ett förnyelsebart bränsle. Panna 1 kan även eldas med torv. I dag fungerar dessa båda block för spetslast, en effekt som efterfrågas under få timmar av året.
b Block 3.
Block 3 togs i drift 1969 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk. Pannan kan enbart eldas med olja och block 3 används därför endast som en reserv- och topplastenhet.
c Block 4.
Block 4 togs i drift 1973 och är ett kombinerat kraftvärme- och kondenskraftverk som ursprungligen byggdes för oljeeldning. Pannan konverterades sedan för koleldning och 1998 för eldning med tallbecksolja. Från 2002 kan pannan även eldas med träpellets eller torv.
D Panna 5.
Togs i drift 2000. Ångan från panna 5 och panna 4 driver tilsammans ångturbinen i block 4. Panna 5 eldas med biobränsle.
Teknisk information
e Block 6.
Togs i drift 2014 och innehåller panna, rökgasrening och turbin. Block 6 står för kraftvärmeverkets basproduktion. Pannan kan eldas med avfall och biobränsle.
Teknisk information
f Bränsleberedning.
Kraftvärmeverket kompletteras av en bränsleberedningsanläggning som kan ta emot, bereda och lagra avfallsbränsle.

 

Biopannan

  • Huvudleverantör: Foster Wheeler
  • Panntyp: CFB (cirkulerande fluidiserande bädd) med mellanöverhettning
  • Tillförd bränsleeffekt: 170 MW
  • Ångtryck: 171/40 bar
  • Ångtemperatur: 540ºC
  • Pannverkningsgrad: 91%
  • Byggstart: Mars 1999
  • Driftstart: Pannan togs över från leverantören i december 2000.
  • Rökgaskondensering: Leverantör Fagersta Energetics. Bränslets fuktinnehåll och uppfuktning av förbränningsluften utnyttjas. Den energi som finns i de fuktiga rökgaserna efter pannan tas tillvara i kondenseringsanläggningen. Värmen som utvinns överförs till fjärrvärmen.
  • Kondenseringseffekt: 42, 5 MW
  • Skorstenshöjd: 120 meter
  • Rökgasrening: Pannan är utrustad med avancerad reningsteknik för att minimera utsläppen till luft såsom slangfilter för stoftpartiklar, slipkatalysator för NOx, samt rökgaskondensering, som i sig är en reningsanläggning. Kalksten inblandas i sandbädden, då svavelhaltiga bränslen eldas.
  • Last: Pannan ligger som baslast för värmeproduktionen (beroende på elpris). Drifttiden beräknas till ca 8000 timmar/år. En kort revision planeras till någon av sommarmånaderna
  • Bränslehantering: Bil, båt eller tåg
  • Investering: 525 MKr

Samförbränningsanläggning

  • Panntyp: CFB-panna (cirkulerade, fluidiserande bädd.)
  • Leverantör: Valmet Power AB (tidigare Metso Power AB)
  • Tillförd bränsleeffekt: 167 MW
  • Ångtryck: 75 bar
  • Ångtemperatur: 470 grader
  • Kapacitet: Upp till 60 ton bränsle/timme (Avfall och/eller Biobränsle.)
  • Pannverkningsgrad: ca 90 %
  • Byggstart juni 2012
  • Turbinleverantör: Siemens AG Tyskland
  • Turbineffekt: 46 -51 MW el
  • Rökgasrening: Semitorr rening följt av tvåstegs våt rening
  • Leverantör: Alstom Power Sweden
  • Värmeåtervinning: upp till 30 MW
  • Skorstenshöjd: 110 m
  • Bränsleberedning med lager, krossning och sortering
  • Leverantör: BMH Technology, Finland
  • Kapacitet: 480 000 ton avfall/år
  • Bränsletransport: Båt, bil eller tåg.
  • Investering: 2850 Mkr

Mer information om Block 6