Vi arbetar med en översyn av Elsajten, det innebär att den inte ser ut som vanligt. Men vi har samlat den viktigaste informationen här så länge.
Energikällor
Kärnkraft
Ett kärnkraftverk fungerar enligt samma princip som kraftvärmeverk: bränslet hettar upp vatten till ånga, som driver en turbin. Skillnaden här är förstås att bränslet består av uran. Värmen uppstår när atomkärnorna klyvs och en massa energi frigörs.
Det finns olika tekniker, alla med sina för- och nackdelar. I allmänhet är kärnkraften väldigt driftsäker och effektiv, eftersom vi får ut väldigt mycket el av varje bit radioaktivt bränsle. Samtidigt kan konsekvenserna av en olycka bli stora – och kärnbränslet som blir över är farligt i många tusen år, och måste därför förvaras på ett säkert sätt.
- Typ av omvandling: Termisk
- Andel av Sveriges elproduktion: ca 30%
Vattenkraft
Vattenkraft har historiskt varit Sveriges viktigaste energikälla, eftersom vi har stora älvar. Genom att bygga en damm skapas en konstgjord sjö. Därifrån kan sedan vattnet släppas ner i omgångar och driva turbiner och generatorer som alstrar el. Det naturliga kretsloppet gör att vattnet kommer tillbaka genom regn och snö. Eftersom vattenkraften inte har några utsläpp har den en låg miljöpåverkan. Men dammarna tar också mycket natur i anspråk, och påverkar miljön lokalt. Därför är vi försiktiga med att bygga ut vattenkraften mer, och de fyra älvar som inte är utbyggda är skyddade i lag.
- Typ av omvandling: Direkt
- Andel av Sveriges elproduktion: ca 45%
Solenergi
Solens energi är ursprunget till nästan all vår el och värme. Det är tack vare den som vi har vatten och vind, växter och träd, olja och gas. På så sätt använder vi, omedvetet, solkraft till väldigt mycket. Men att göra el av solstrålar är lite svårare. Förutom solceller som du kan läsa mer om här nedanför, finns också termisk solkraft. Där används speglar för att koncentrera solljuset till en liten yta, som då blir väldigt varm. På så sätt kan vatten hettas upp till ånga, som driver en turbin. Tekniken är idag inte så kostnadseffektiv, men nya framsteg kanske kan förändra det.
Vågkraft
Vågkraft är ett samlingsnamn för flera olika typer av kraftverk. Den gemensamma nämnaren för alla är förstås att de försöker ta vara på vågornas energi. Vågkraft är fortfarande en ganska ny idé, men många tror att den kommer att växa. I framtiden kan den komma att stå för ca 10% av världens elförsörjning.
- Typ av omvandling: Direkt
- Andel av Sveriges elproduktion: 0,0%
Kraftvärmeverk
Kraftvärme är ett samlingsnamn för en typ av kraftverk som eldar bränsle för att hetta upp vatten och driva en ångturbin för att generera el. Vilket bränsle som används varierar. Förr var kol och olja vanligast, energikällor som nästan helt har ersatts. Idag är de vanligaste bränslena sopor och biobränslen som energiskog och trädrester från avverkning. Hur klimatvänligt kraftvärmeverket är beror på bränslet, men också på om vi bara eldar för att producera el, eller om vi också kan ta vara på värmen, till exempel i form av fjärrvärme. Det kan låta som att det är väldigt smutsigt att elda sopor, men i många fall är det bättre än alternativet, att lägga dem på hög, eftersom det skapar metangas.
- Typ av omvandling: Termisk
- Andel av Sveriges elproduktion: 8,5%
Vindkraft
Ett vindkraftverk använder vinden för att driva en turbin, och på så sätt alstra el. Precis som solcellerna är själva elproduktionen väldigt klimatvänlig. Av de förnybara energikällorna är det också den som ökar mest i världen. Men liksom med solcellerna finns det en tydlig nackdel: produktionen är bara igång när vädret är rätt, och inte alltid när vi behöver den som mest.
- Typ av omvandling: Direkt
- Andel av Sveriges elproduktion: ca 20%
Känner du till någon annan energiform?
Energi försvinner aldrig Ordet energi kommer från det grekiska ordet ”ergon” som betyder att arbeta. Energi betyder alltså ”förmågan att uträtta arbete”. Och det är precis vad vi använder energin till: att uträtta arbete. Energi finns överallt omkring oss: i vinden som blåser, i vattnet som forsar i älven, i ved, flis och halm – och lagrad i fossila bränslen som kol och olja.
Så hur kommer el in i bilden? Jo, el är ett unikt sätt att transportera energi dit den behövs. Du kanske har hört att energi aldrig kan förstöras, utan bara omvandlas till annan energiform? Energin från vattenkraftens forsande vatten omvandlas i ett kraftverk till el, som transporteras till dig och din familj. Där omvandlas den för att göra nytta – som en varm dusch, ljus i en lampa eller för att driva din dator.
Elnätet
El är ett sätt att transportera energi, från kraftverk till hushåll och företag. Det sker via elnätet, en stor samling ledningar och kablar som sträcker sig över hela Sverige. Elnätet är över 55 200 mil långt. Det är mer än 13 varv runt jorden!
Elnätet har tre nivåer: stamnät, regionala nät och lokala nät. Stamnätet är det nät som är närmast de stora kraftverken. Dit kommer elen först. Från stamnätet leds elen vidare på regionala och lokala nät, innan den kommer fram till dig och mig. På vägen har den också passerat flera transformatorer, där spänningen steg för steg har sänkts. På stamnätet är spänningen så hög som 400 000 volt, och hemma hos dig bara 230 volt.
Ställverk
När elen kommer från de stora kraftverken har den en spänning på 400 000 volt. Så länge elen transporteras på stamnätet – elens motorväg – kan den ha så hög spänning. Men så fort den ska in på mindre vägar som regionnät eller lokalnät, och hem till dig och mig, då behöver spänningen ändras till 230 volt. Den omvandlingen sker i ställverket. Ställverket fungerar också som proppskåp och strömbrytare för en del av elnätet: om något behöver stängas av eller repareras görs det här.
Elen i hemmet
I början på 1900-talet tog hushållsarbetet för en svensk familj cirka 54 timmar i veckan. Nästan all vaken tid gick åt till att laga mat, tvätta och hålla värmen. Idag tar samma arbete 15 timmar i veckan, tack vare alla hushållshjälpmedel som drivs med el, och vi får mer tid över till annat.
El har gett oss en enklare, säkrare, roligare, ljusare och varmare tillvaro. El är alltså en förutsättning för att vi ska kunna ha den livsstil och det samhälle som vi har idag. Vi använder el till allt fler saker varje år. Framför allt är det antalet tv-apparater, datorer och underhållningsprylar - som tv-spel och surfplattor - som ökar. Trots det så ökar inte användningen av hushållsel i Sverige, alltså hur mycket el som används hemma hos människor. Det beror framför allt på att tekniken hela tiden utvecklas och blir mer och mer effektiv.
Vad är smart elanvändning?
Numera pratar vi mycket om hållbarhet och smart elanvändning. Det kan handla om enkla saker som att använda lågenergilampor eller att stänga av tv:n med knappen istället för fjärrkontrollen.
Men faktum är att mer elanvändning också är en del av lösningen på ett mer hållbart samhälle. Om vi åker mer tåg istället för flyg, och kör elbilar istället för bensinbilar, då har vi gjort miljön och klimatet en riktig tjänst – samtidigt som vi använt mer el istället för fossila bränslen.
För varje år som går blir vi också duktigare på energieffektivisering, alltså att använda el och annan energi så effektivt som möjligt. Det gör vi bland annat genom att köpa nya och smartare apparater, till exempel ett nytt kylskåp som drar mindre el än ett gammalt.
När det svenska elnätet byggdes bestämdes det att el skulle gå att få överallt i vårt avlånga land. På den tiden fokuserade man mest på att alla skulle få el, och på att bygga så snabbt som möjligt. Därför drogs de flesta ledningarna genom luften, på stolpar och stålställningar.
Det blir allt viktigare med en säker elförsörjning - utan el slutar stora delar av samhället helt enkelt att fungera. Ett nedblåst träd kan göra att vi blir utan el i någon timme, eller i värsta fall veckor. Därför arbetar många elnätsföretag på att vädersäkra så många ledningar som möjligt, till exempel genom att gräva ned eller isolera dem. Samtidigt har de nedgrävda ledningarna också nackdelar – om något går sönder är det svårare att laga.
Överlag fungerar vårt elnät väldigt bra. Under ett år har alla i Sverige el 99,98% av tiden. Det kallas för hög leveranssäkerhet. Ändå investeras flera miljarder varje år i att göra nätet ännu bättre, eftersom varje timme utan el är väldigt dyr.
Samhället
Om ett större elavbrott skulle hända så finns det ett antal nyckelfunktioner i samhället som absolut inte får bli utan el. Som flygplatser, värmeverk, brandkår, polis – och sjukhus.
Sjukhus är en verksamhet som är så känslig att den inte klarar strömavbrott längre än någon minut. Skulle elen försvinna under en operation, eller på en avdelning där patienter hålls vid liv med elektronisk utrustning, så kan du kanske tänka dig att varje minut gör skillnad.
Hur gör man då för att se till att människor hålls vid liv, även om elen försvinner? På sjukhus, och på en del andra viktiga platser i samhället, använder man sig av reservkraftverk. Ett reservkraftverk består av en diesel- eller bensindriven motor, som driver en generator - och producerar el. Reservkraftverken går igång så fort elen försvinner, och alla livsviktiga funktioner startar snabbt upp igen.
18 % i mörkret.
Få saker betyder så mycket för ett lands utveckling som tillgången till el. Idag lever 1,3 miljarder människor helt utan el. Det är ca 18 % av världens befolkning - alltså nästan var femte människa.
De flesta av de som inte har någon el bor i Sydasien och större delen av Afrika. Utan el måste de samla halm, dynga och ved för att laga mat över öppen eld inomhus eller hålla värmen. Eldandet ger ifrån sig hälsofarlig rök, och varje år dör cirka 1,5 miljoner människor i lung- och andningsbesvär på grund av den. Förutom den många gånger livsfarliga matlagningen lever människorna utan basfunktioner som ljus, möjlighet till nerkylning och tillgång till information.
Sakta men säkert börjar utvecklingen gå i rätt riktning. Genom lyckade satsningar på el, som till exempel solcellspaneler och små vattenkraftverk, ökar möjligheterna att höja levnadsstandarden - och bekämpa fattigdomen.
Hur kommer framtiden se ut?
Mer eller mindre el i framtiden? Det mesta pekar på mer – samtidigt som vi effektiviserar och får mer ut av varje kilowattimme. Och om det fortsätter så blir kanske frågan inte om vi ska använda mer energi, utan hur vi gör det hållbart. Borde alla ha ett vindkraftverk på tomten? Kanske kan vi utveckla bättre solceller? Eller ta vara på värmen i jordens innanmäte? Vissa tror att vi kan skapa fusionskraftverk, som fungerar på samma sätt som solen. Hur det än går så vet vi en sak: energiproduktionens typ och storlek bestäms utifrån vilket samhälle vi skapar. Och där får vi alla vara med och tycka. Vad säger du?