Gå till innehållet
Hand med vattenglas under en kran

PFAS: vi jobbar för att klara sänkta gränsvärden

Vi på Mälarenergi Vatten övervakar kontinuerligt PFAS-halterna i vårt dricksvatten för att säkerställa dess kvalitet. Den 1 januari 2023 infördes en ny lagstiftning, där gränsvärdena för PFAS sänks kraftigt. De nya gränsvärdena började gälla 1 januari 2026 och vi har sedan lång tid tillbaka påbörjat åtgärder för att klara de nya kraven. Efter pilotförsök med olika reningstekniker och noggranna analyser har Mälarenergi beslutat att aktivt kol kommer vara huvudmetoden för rening av PFAS vid Hässlö vattenverk.

Senast uppdaterad: 2026-02-06

Vi mäter regelbundet halterna av PFAS i dricksvattnet i alla tre kommuner. Mälarenergi klarade de tidigare rekommenderade åtgärdsgränserna, men behöver nu anpassa produktionen i Västerås för att klara de nya kraven på lägre gränsvärden. Du kan enligt Livsmedelsverket dricka vårt vatten precis som vanligt, men eftersom det kan finnas risker med att få i sig PFAS under lång tid så tar vi det här på största allvar och ska göra det som krävs för att sänka PFAS-halterna i dricksvattnet.

Sedan september 2024 är vi igång med en testanläggning där vi provar olika tekniker för att rena dricksvattnet från PFAS. Pilotanläggningen renar enbart ett litet flöde av vattnet och det vattnet når inte ut till kunderna.

Efter pilotförsök och noggranna analyser har Mälarenergi beslutat att aktivt kol kommer vara huvudmetoden för rening av PFAS vid Hässlö vattenverk. Denna metod uppfyller bäst de nya kraven på sänkta gränsvärden gällande PFAS4, med avseende på effektivitet, driftsäkerhet och kostnad.

Visar reningsanläggningen.

Så fungerar testanläggningen i Västerås

Reportage i SVT där Ann-Charlotte Duvkär förklarar hur testanläggningen fungerar.

Ny metod testar mot PFAS

Nya gränsvärden för PFAS

Den rekommenderade åtgärdsgräns som gällde fram till 31 december 2025 för PFAS, är 90 nanogram per liter vatten för PFAS11. Den 1 januari 2023 togs en ny lagstiftning i bruk, med nya gränsvärden som är satta till 4 nanogram per liter vatten för PFAS4 och 100 nanogram per liter för PFAS21. De nya gränsvärdena började gälla 1 januari 2026. Kravet är att dricksvattenproducenter med för höga värden ska ha påbörjat åtgärder för att minska dessa senast 1 januari 2026.

Västerås förses med dricksvatten från både Hässlö vattenverk och Fågelbacken. Vid båda verken ligger halterna under de nya gränsvärdena för PFAS21, men Hässlö vattenverk ligger över för PFAS4. Precis som många andra dricksvattenproducenter behöver vi införa ytterligare rening av vattnet de närmaste åren.

Positivt med ny lagstiftning om PFAS

Vi tycker det är bra att lagstiftningen för PFAS skärps. Nya bedömningar och kunskapen om de olika PFAS-ämnena och dess effekter ökar hela tiden – och lagstiftningen behöver ändras därefter. Det är däremot inte enda lösningen på problemet. Det är också viktigt att utsläppen av PFAS-ämnen minskar och inte ens når vår natur och miljö.

PFAS-källor påverkar grundvattnet och Mälaren

I Västerås produceras dricksvatten från två vattenverk – Fågelbacken vattenverk och Hässlö vattenverk. Båda vattenverken producerar ungefär lika mycket vatten var och det vatten som når kunderna är en blandning av vattnet från Fågelbacken och Hässlö. Provtagningar visar att grundvattnet i södra Badelundaåsen, där Hässlö vattentäkt hämtar sitt vatten, är förorenat med PFAS.

Vi ser allvarligt på detta och har samarbetat med Västerås stad för att utreda möjliga källor till PFAS i tillrinningsområdet för vattentäkten. Slutsatsen, efter att ha utrett frågan en tid, är att den tidigare militärflygplatsen F1 är en av källorna till PFAS-föroreningarna i Badelundaåsen. Mälarenergi Vatten har därför kontaktat Försvarsmakten och kommer ha en fortsatt dialog med Försvarsmakten om ansvarsfrågan. I mitten av april 2025 lämnade vi över ett tekniskt underlag till ansvarsutredning till berörda tillsynsmyndigheter, det vill säga Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås stad, Länsstyrelsen och Försvarsmaktens tillsynsmyndighet FIHM. Därefter har FIHM ställt krav på Försvarsmakten att göra en historisk inventering av var PFAS har hanterats. Parallellt med detta, arbetar vi vidare med planerna på en stor reningsanläggning i anslutning till Hässlö vattenverk för att rena dricksvattnet från PFAS.

Läs reportaget i Västerås tidning om PFAS och var Mälarenergis utredning misstänker att det kommer ifrån.

Västerås tidning
Reportage i TV4 om pfas.

PFAS i nästan alla dricksvattentäkter i Sverige

Reportage i TV4 om PFAS i Sverige, samt bilder från testanläggningen på reningsverket i Västerås.

Se reportaget i TV4

PFAS i vårt dricksvatten

Surahammar och Hallstahammar

Halterna av PFAS i dricksvattnet i Surahammar och Hallstahammar ligger under kommande gränsvärden för både PFAS4 och PFAS21. År 2025 var medelvärdet i Hallstahammar för PFAS4 2,1 ng/l och för PFAS21 13 ng/l. I Surahammar var medelvärdet för PFAS4 under 2025 0,5 ng/l och för PFAS21 0,7 ng/l. 

Västerås

PFAS4-halterna i vattnet från Hässlö vattenverk var under 2023 i medel ungefär 13 nanogram per liter. Under 2024 och i början av 2025 låg halterna högre än tidigare uppmätta värden. Halterna PFAS 4 i utgående vatten från Hässlö vattenverk varierade då mellan 15-30 ng/l. Det är osäkert vad ökningen beror på, utredning har utförts och orsaken är antagligen att den naturliga grundvattennivån var ovanligt hög. 

Under våren 2025 sjönk PFAS-halterna tillbaka till samma halter som tidigare, vilket antagligen beror på att de naturliga grundvattennivåerna blev lägre och att vi optimerat driften av grundvattenbrunnarna för att få så låga PFAS-halter som möjligt. I slutändan hamnade medelhalten av PFAS4 på ca 13 ng/l under 2025.

Vi ska klara de högre kraven på PFAS-rening

Vi arbetar aktivt för att minska halterna i vårt dricksvatten och ser det som ett prioriterat område. Därför har Mälarenergi Vatten, tillsammans med Västerås stad genomfört en omfattande utredning för att säkerställa en hållbar och säker dricksvattenförsörjning för dig och vårt samhälle.

Projektet bestod av flera delar där vi utrett både vilka föroreningskällor som kan finnas och vilka åtgärder som kan genomföras vid grundvattenmagasinen och i vattenverket. Utredningen har gett tillsynsmyndigheterna ett underlag för att jobba vidare med åtgärder vid källor till PFAS och utifrån de undersökningar som har genomförts har vi valt vilken åtgärd som ska utföras vid vattenverket för att minska halterna av PFAS i dricksvattnet. 

Olika åtgärder förväntas sänka PFAS-halten

Rening med aktivt kol

För att minska halterna av PFAS tillräckligt mycket och inom en rimligt tidshorisont, togs beslut om att rening av PFAS behöver ske vid vattenverket. Det finns olika tekniker för rening av PFAS vid vattenverket och vi har utrett möjliga tekniker utifrån vår typ av vatten på Hässlö vattenverk och även genomför pilottester med två olika reningstekniker. En omfattande analys av de olika teknikerna har legat till grund för det beslut som nu tagit om rening i stor skala. Ekonomiska, ekologiska, driftsäkra och resurseffektiva kriterier har varit styrande för de åtgärder vi ska genomföra för att reducera PFAS4 ut från Hässlö vattenverk.

Rening av PFAS kommer innebära höga investeringskostnader, höga driftkostnader och en mer komplicerad reningsprocess. Det är stora beslut som kommer påverka både oss, våra kunder och staden under lång tid framöver. Därför är det viktigt att vi nu har ett tillförlitligt beslutsunderlag. 

Utifrån våra utredningar och pilottester har vi valt aktivt kol som reningsmetod. Aktivt kol kan förutom PFAS även rena andra oönskade ämnen, vilket ger en bättre möjlighet att säkra vattnet även för framtiden. PFAS adsorberas, alltså fastnar, på ytan till det aktiva kolet.

Nästa steg är att gå vidare med bygget av den nya reningsanläggningen. Planen är att projekteringen sker i början av 2026 och att anläggningen står klar under 2029.

Vårt ansvar

Vårt ansvar sträcker sig längre än till dricksvattnet. Vi arbetar också förebyggande med vårt så kallade uppströmsarbete som syftar till att förbättra avloppsvattnet som kommer in till reningsverket. Vi ser till helheten – från källa till tappkran och vidare till rening – och tar ett aktivt ansvar för hela vattenkretsloppet.

Frågor och svar om PFAS

  • Vad är PFAS?

    PFAS är syntetiskt framställda ämnen som förekommer i många produkter som vi använder i vardagen. Brandskum är en sådan produkt. Andra exempel är teflonstekpannor, funktionskläder, smink och spolglans. Ämnena är mycket svårnedbrytbara och har därför fått stor spridning i mark och vatten.

    Många PFAS-ämnen är förbjudna idag, men ett problem är att när en PFAS-variant förbjuds så ersätts den ofta av en annan lika farlig variant.

  • Är PFAS farligt?

    De PFAS-halter som vanligtvis förekommer i dricksvatten innebär inte några akuta hälsorisker. Men ämnena lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att människor får i sig så lite som möjligt av dessa ämnen.

  • Vad kan jag själv göra för att bidra till minskningen av PFAS i samhället?

    Genom att alltid välja miljömärkta alternativ minskar vi användningen av PFAS.  Tänk också på att PFAS kan finnas i produkter med non-stick beläggningar och vattenavstötande material. Är du osäker? Fråga om innehåll och ställ krav på producenterna. Om fler ställer krav är producenterna tvungna att lyssna.

  • Vad innebär det för mig som konsument om PFAS-värdet är högre än rekommenderat?

    Livsmedelsverket anser att dricksvattnet kan användas utan inskränkning under den tid det tar att utreda och åtgärda problemet.