Mälaren dricksvattentäkt för 2 miljoner människor
Arbetet med Hamre våtmark sker i nära samarbete med Västerås stad och ligger i linje med den vattenplan som togs fram 2012 med målbild 2021. I år anlägger Mälarenergi ytterligare en vattenpark vid Johannisberg tillsammans med Västerås stad.
-Den här insatsen är en del i ett större strategiskt projekt för att rena Mälaren. Vi arbetar för att nå EUs mål för vattenmiljö och för att vi ska få ett gott och kvalitetssäkrat dricksvatten, säger Lena Höglund, VA-ingenjör på Mälarenergi. Runt 2 miljoner människor tar sitt dricksvatten från Mälaren så det är viktigt att vi tar hand om den på bästa sätt.
Våtmarken fångar upp fosfor, kväve och tungmetaller
Till Hamrebäcken rinner vatten från bland annat E18, parkeringen vid Hälla shopping och från åkrar som ligger längs ån. Det här innebär att vattnet innehåller en del miljöstörande ämnen som till slut hamnar i Mälaren. Genom att anlägga en våtmark i form av en dagvattendamm saktar vi ner vattnets flöde. Under tiden som vattnet rinner genom dammen hinner föroreningar, som till exempel tungmetaller, sjunka till botten. Längs vägen passerar vattnet trösklar med våtmarksväxter som smörboll och fackelblomster. Växterna tar upp kväve och fosfor samt binder andra partiklar som vi inte vill ha ut i Mälaren.
Lena Höglund, VA-ingenjör och Glenn Holmgren, Projektledare. Arbetet med våtmarken sker i nära samarbete med Västerås stad och ligger i linje med den vattenplan som togs fram 2012 med målbild 2021.
– Målet är att andelen fosfor och kväve ska minska med 20 % fram till 2021 och att andelen tungmetaller ska minska med 200 kg/år dvs totalt med 800kg. För att se statusen kommer vi varje år att mäta in- och utloppsvattnet, säger Glenn Holmgren, projektledare på Mälarenergi. En våtmark är också en typ av försäkring i fall något oförutsett skulle inträffa. Om ett större utsläpp av miljöstörande ämnen skulle nå bäcken har vi en möjlighet att stoppa vattnet innan det når Mälaren.
När vi anlade dammen tog vi också stor hänsyn till miljön och djurlivet. Vi ville inte störa grodynglen så under våren och sommaren behövde vi göra ett uppehåll. Att bygga våtmarken med jordvallar på det sätt vi gjort nu kommer också att främja populationen av tapetserarbin. Tapetserarbina är en hotad art som bygger sina bon i sand och jord nära vatten.
Stora miljövinster med att återanvända jordmassor
Jordmassorna vi använde för att anlägga delar av våtmarken kom från Lögarängen och bygget av det nya badhuset.
– Det är perfekt, säger Glenn Holmgren. Genom att återanvända jordmassorna behövde vi inte bryta nytt bergmaterial och på så sätt minskade både antalet transporter och koldioxidutsläpp. Totalt återanvände vi cirka 4 000 m3 jordmassor från Lögarängen för att bygga vallarna till våtmarken vid Hamrebäcken.
Alla uppgrävda jordmassor betraktas som avfall. Alla jordmassor som återanvänds ska anmälas till kommunens miljönämnd och först kontrolleras så att de inte innehåller några föroreningar. Jordmassor som är förorenade återanvänds inte. Rena massor som inte återanvänds blir ofta sluttäckningsmaterial på deponier.
Strövområdet är ett populärt utflyktsmål
Dammen vid Hamrebäckens utlopp är 11 000 kvadratmeter. Mälarenergi har planterat vattenväxter i våtmarken och på dammvallarna växer ängsgräs och blommande örter. Västerås stad anlade ett strövområde som inbjuder till promenader och aktiviteter vid vattnet.
Skiss över Hamre våtmark
Området binds samman med bryggorna vid Tegeludden och Fågelvik med hjälp av spångar men man kan också promenera på vallen som hägnar in våtmarken.
Området har blivit ett mycket populät utflyktsmål.
