Miljövärden för fjärrkyla 2022
Miljövärden uppdateras årligen och publiceras senast den 31 januari i efterkommande år, dvs 2022 års värden finns publicerade senast 31 januari 2023.
Miljövärdena är framtagna enligt de riktlinjer som fastställts i Värmemarkandskommittén och redovisas enligt de tre perspektiv som fastställts där:
- Resurseffektivitet – hur effektivt energin används, mäts i primärenergifaktorer (PEF)
- Klimatpåverkan – hur mycket växthusgaser omräknade till koldioxid som emitteras under hela produktionskedjan, mäts i g CO2eqv/ kWh levererad fjärrkyla
- Andel fossila bränslen i bränslemixen (kol, fossil olja och naturgas)
Från och med 2018 års överenskommelse tydliggörs att Miljövärdering av fjärrvärme i ett bokföringsperspektiv inte ska användas för att fatta beslut som påverkar framtiden, t.ex. vid val av uppvärmningsform eller energieffektiviseringsåtgärder. Istället ska då ett konsekvensperspektiv användas. Mälarenergi tillämpar samma principer för fjärrkyla som för fjärrvärme.
Enligt riktlinjerna som fastställts i överenskommelsen kan ursprungsmärkt el användas vid beräkning av miljövärden som används för historisk redovisning (bokföring), men inte vid beslut som bidrar till en förändring (konsekvens) i energisystemet. Då används istället värden av vad som faktiskt påverkas av en förändrad energianvändning. För fjärrkyla i Västerås anges därför två värden för klimatpåverkan.
Klimatpåverkan från fjärrkyla i ett beslutsperspektiv för miljöredovisning
| 56 g CO2eqv/ levererad kWh fjärrkyla |
Användande av detta värde ska ställas i relation till vilken alternativ kylproduktion som är tilltänkt och dess klimatpåverkan. T.ex. om beslutet står mellan att installera fjärrkyla eller installera kompressorkyla.
Ökad elanvändning i beslutsperspektiv av valet kompressorkyla bedöms då medföra en klimatbelastning kring 500 g CO2eqv/kWh el.
Klimatpåverkan från fjärrkyla i ett bokföringsperspektiv för miljöredovisning
Fjärrkyla levereras i Västerås i två separata distributionsnät med separata produktionsenheter.
Centrumnätet
Produktionen av fjärrkylan har skett genom kylning från sjövatten under årets kallare perioder, eldrivna värmepumpar och kylmaskin, samt med en absorptionskylmaskin som förbrukar fjärrvärme. Totalt producerades 24 GWh fjärrkyla 2022.
Elförbrukningen för produktionsenheterna baseras på ursprungsmärkt el för vattenkraft för den delen som är inköpt och för egen producerad el annulleras ursprungsgarantier för biokraft.
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Primärenergifaktor | 0,04 | 0,03 | 0,02 | 0,07 | 0,15 | 0,02 | 0,47 | 0,60 | 0,58 |
| g CO2ekv/kWh levererad | 1,7 | 1,4 | 9,3 | 41,6 | 37,5 | 2,57 | 44,3 | 111,1 | 114,2 |
| Procentandel fossil |
0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 6,37 | 23,7 | 29,7 |
Tillförd energi fjärrkyla centrumnätet
Finnslättennätet
Produktionen av fjärrkylan har skett genom eldrivna kylmaskiner. Totalt producerades 23 GWh fjärrkyla 2021. Elförbrukningen för produktionsenheterna baseras till 100% på ursprungsmärkt el för vindkraft.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Primärenergifaktor | 0 | 0 |
| g CO2ekv/kWh levererad | 0 | 0 |
| Procentandel fossil |
0 | 0 |
