Underlag för exjobbsannons

Vi vet[1] att vi som Mälarenergi med vår verksamhet gör nytta i samhället genom att utveckla och förvalta elnät i Västerås och Köping, producera dricksvatten och rena avloppsvatten i Västerås, Hallstahammar och Surahammar, producera el, fjärrvärme och fjärrkyla i kraftvärmeverket i Västerås, producera och lagra el från vattenkraft, utveckla flexibilitetslösningar för lagring av el, utveckla och förvalta bredbandsnät, bygga infrastruktur för elektromobilitet för att nämna några. Vi vet även att när vi bedriver verksamhet så ger det upphov till klimatpåverkan. En sådan stor klimatpåverkan kommer från skorstenen i Kraftvärmeverket i Västerås, där vi energiåtervinner restavfall, kort och gott förbränner restavfall. Restavfallet som vi hanterar kommer både från verksamheter och hushåll, inhemska såväl som från andra länder (som t.ex. UK. Tyskland, Italien, Norge). Klimatpåverkan kommer i form av att restavfallet innehåller fossila material, framförallt plast, som vid behandling genom förbränning ger upphov till koldioxidekvivalenter som förstärker växthuseffekten.

I plastflödesanalys 2023, som görs på nationell nivå av Naturvårdsverket[2], ges vid handen att en stor dela av de förpackningar som sätts på marknaden i dagsläget blir avfall efter en användning och behandlas genom förbränning.

Således är det en stor del material i avfallet som ger upphov till fossila utsläpp vid avfallsbehandling. Vi använder i vårt verksamhetsutövande material och vi ger upphov till avfall (ca 1000 ton utöver aska och schaktmassor). För att öka takten på vår egen omställning och även bidra till att hjälpa andra i deras omställning är vi intresserade av att få mer kunskap kring vårt eget avfall med fokus på plast. Vad består det av? Från vilka produkter/verksamheter? Kan vi bidra till ökad återvinning, kan vi ersätta med annat mindre klimatpåverkande material? Kort sagt vi behöver veta mer.

[1] Mälarenergi Klimatbokslut 2024 Klimatbokslut | Mälarenergi

[2] Ljungkvist Nordin et al, Kartläggning av plastflöden i Sverige 2023, ISBN 978-91-620-7191-2, Naturvårdsverket

Problemformulering

Syfte

Kartlägga och kvantifiera avfallsflöde med avseende på plast (inköpt material, olika sorters plast till dess att det blir avfall) samt om möjligt ge förslag för ökad resurseffektivitet t.ex. genom förebyggande användning (använda mindre), minska avfallsuppkomst, öka återvinningsgrad av uppkommet avfall eller dyl.

Mål

Effekten som vill uppnås är i första hand kunskap kring vad för slags plaster som används inom koncernen (en kartläggning), i hur stor utsträckning och vad är ”genomlöpningstiden”, dvs när i tid faller produkten/materialet ut som avfall och hur stor mängd är det i relation till inköpt (finns det läckage).

Plast ska vi fortsätta använda där det är befogat, då det är ett material med goda egenskaper, men också ett material som till stor del är gjort av fossila råvaror som ger både miljö- och klimatpåverkan i hela sin livscykel. Vår ambition är att sträva efter att använda rätt slags plast på rätt plats och där det är möjligt använda andra material med mindre klimatpåverkan samt att använda en så relevant mängd material som möjligt och att det som ändå blir avfall i så stor utsträckning som möjligt antingen återanvänds eller materialåtervinns. För att komma dit behöver vår interna kunskap öka och detta exjobb är ett led i den riktningen.

Förslag på omfattning, avgränsning och angreppssätt

I ett första steg föreslås att materialflödesanalys, med fokus på plast, omfattar flöden på Kraftvärmeverket i Västerås, i Elnätsverksamhet samt vid vattenrening- och avloppsreningsverk i Västerås.

Det kommer troligtvis behöva göras avgränsningar och en sådan avgränsning skulle kunna vara mellan förpackningsplast och ”produktplast”. Där distinktionen dem emellan är att förpackningsplasten har innehållit en produkt/omslutit något som sedan används i verksamheten medan produktplast är sådan plast som faktiskt används i verksamheten. Ta en säkerhetshjälm som exempel, där själva hjälmen bestående av t.ex. polyeten och troligtvis cellplaster är att benämna som en produktplast, medan plastpåsen som hjälmen levereras i är en förpackningsplast. Detta är kanske inte vedertagna begrepp, men behövs för att särskilja olika flöden av plast. Eftersom båda flödena kommer behöva hanteras och avfalls behandlas har vi i dagsläget ingen uttalad preferens om avgränsningen 

Ett alternativ att gå till väga skulle kunna vara att utgå från avfallet och ”spårar” det tillbaka i värdekedjan till inköpet för att på så sätt kartlägga.

I det stora skulle exjobbet kunna hanteras enligt punkterna nedan

1. Litteraturstudie och benchmark inom och utanför branschen
2. Kartläggning - Insamling av data hos respektive verksamhet. Ev. kompletteras med plockanalys/okulär besiktning av plast och restavfallsfraktion
3. Resultat – utvärdering och slutsatser/rekommendation

Kvalifikationer 

Vi söker dig som är miljövetare, civilingenjör med hållbarhetsinriktning, industriell ekonomi eller liknande. Vi tror att det är en fördel om du har kompetens inom LCA och klimatberäkningar, men det är inte ett krav.

Praktisk information

Period

Januari 2026 – Juni 2026
Mastersuppsats

Handledare från Mälarenergi: Kontaktperson i annonsen 

Examensarbetet presenteras i form av en skriftlig rapport. Om Mälarenergi önskar skall även en presentation av examensarbetet genomföras för den avdelningen som är berörd och/eller andra medarbetare, avdelningar som kan tänkas vara intresserade eller berörda.