Idag är el något självklart som många nästan inte ens tänker på. Det är något vi använder hemma, på jobbet och i skolan. Samhället, åtminstone i den industrialiserade världen, bygger helt och hållet på system som behöver el för att fungera. Både industrin och andra företag kräver ständig tillgång till el. Och många av oss är alltid uppkopplade med internet i telefonen, surfplattan och datorn.
Förutom att elen har gjort det enklare och effektivare att leva, så använder vi den också för att göra vår tillvaro bekvämare - och roligare. Vi pratar med varandra, tittar på film, spelar spel och lär oss nya saker. Allt tack vare el.
I dagens samhälle används el nästan överallt och till allting – särskilt hemma.
I Sverige har vi vant oss vid uttrycket ”två hål i väggen”, även om eluttagen inte alltid ser ut så. I en del länder finns det ett tredje hål också, och hålen kan vara både smala och kantiga. Dessutom varierar spänningen. Här hemma har vi 230 volt, medan de i USA bara har 120. Det är mindre farligt med 120 volt eftersom det är en lägre spänning. Att det samtidigt ger större effektförluster gör mindre eftersom de har högspänning mycket närmare det enskilda bostadsområdet. Lågspänningsledningen är alltså mycket kortare.
El är idag en otroligt viktig del i hur vårt samhälle är uppbyggt, och vi använder betydligt mer el än vad vi tidigare har gjort. Sedan 1970-talet har elproduktionen och elanvändningen ökat med mer än 100 %, alltså mer än dubbelt så mycket på 40 år. Samtidigt använder vi energin mycket mer effektivt. Tack vare smartare lösningar både hemma, i industrin och i övriga samhället får vi mer gjort från samma mängd energi som tidigare. En del av det beror på att vi använder el istället för olja, kol och naturgas. Det är inte bara mer effektivt - det ger också mindre utsläpp.
Varför använder vi mer el? Man brukar säga att vi idag lever i ett ”it-samhälle”, alltså ett samhälle där internet, teknik och information många gånger är viktigare än fysiskt arbete. I ett sådant samhälle är elen fullständigt nödvändig: utan el skulle vi inte ha några datorer, några telefoner och inte heller något internet. Både företag och myndigheter är beroende av avancerad elektronik och stora it-system som håller koll på våra pengar, vår hälsa, våra vägar och järnvägar, och mycket annat. Vi använder alltså mer el än förut därför att vi hela tiden hittar nya saker där det är bra på olika sätt att använda el.
El är något av det viktigaste vi har, men kan faktiskt också vara riktigt farligt - om man inte hanterar den på rätt sätt. Om man får el genom kroppen kan man få kramp i musklerna, det kan påverka hjärtrytmen och ge nervskador. I värsta fall kan man dö. Det är också därför det finns så hårda krav på vem som får installera el. Hur stor skadan blir beror bland annat på hur stark elströmmen är och hur länge man får el genom kroppen.
Samtidigt kan elen vara livräddande – i rätt doser. Personer med hjärtproblem kan till exempel få en så kallad pacemaker inopererad, som lyssnar av hjärtat och kan hjälpa det att slå med elektriska impulser. Och i sjukvården används elektriska hjärtstartare när någon fått hjärtstillestånd.
Många elolyckor beror på slitna eller skadade sladdar och kablar. Använd inte elektriska apparater om det finns synliga skador på dem, sladdarna eller kontakterna. Om en apparat luktar bränt eller låter annorlunda än vanligt, ska du inte heller använda den.
Varje år rapporterar Elsäkerhetsverket hur många elolyckor som registrerats - och som tur är blir de faktiskt färre för varje år. Under 2013 var det för första gången inte en enda person i Sverige som dog på grund av el.
Sedan stenåldern har vi människor använt energikällor förutom vår egen och djurens muskelkraft. Vi har eldat trädbränsle, för matlagning och uppvärmning, och använt vind- och vattenkraft i kvarnar, sågar, gruvor och smedjor. Går man riktigt långt tillbaka var det faktiskt dessa energikällor som gjorde att vi valde vissa boplatser. Ett vattendrag gick inte att flytta på, så vi byggde kvarnen där istället. Och där det fanns mycket bränsle var det lättare att göra upp eld – så där ville vi gärna bo.
När vi lärde oss att generera och hantera el förändrades allt. Varför? Därför att det innebar att vi genom ledningar kunde flytta energi från en plats till en annan. Plötsligt spelade det inte någon roll om man bodde vid ett vattendrag, vid en blåsig plats, eller vid en skog: energin kunde komma dit ändå.
Till Sverige kom kunskapen om elen på 1870-‐talet, och till en början användes den bara till belysning. Med tiden kom elen att användas i industrins maskiner, i hemmets hushållsapparater och till transport som tåg och tunnelbana. Idag är el inte bara något vi behöver för nyttans skull, utan också för nöje och tidsfördriv.
