Sensorer ger smartare energianvändning

Sensorer i våra anläggningar och distributionsnät kommer också att möjliggöra en energioptimering av våra olika system, vilket medför att vi bara eldar så mycket som behövs.

Idag kan vi endast utgå ifrån tidigare erfarenheter och väderprognoser för att planera drift och bränsleåtgång. Men eftersom vi aldrig säkert vet hur kallt det blir så eldar vi ofta på lite extra för att vara på säkra sidan.

Sensorer kapar effektopparna

De tillfällen det går åt mest bränsle är vid så kallade effekttoppar, till exempel när temperaturen sjunker och alla element vill ha värme samtidigt. Då eldar vi på för fullt på kraftvärmeverket. Och när vargavintern slår till tvingas vi dra igång spetspannorna som eldas med fossila bränslen, vilket vi absolut inte vill. Effekttoppar är med andra ord både dyrt och dåligt för miljön. Med hjälp av sensorer hoppas vi på sikt eliminera dessa helt.

Sensorer håller koll på spillvärme

Sensorerna kan hjälpa oss, dels med aktuell data om exakt hur mycket effekt hela systemet kräver, men dels också genom att berätta hur mycket spillvärme från industrier som återförs till fjärrvärmenätet, samt hur mycket el som solpaneler från privat- och företagskunder återför till elnätet.

När vi via sensorer dessutom kan fjärrstyra hur mycket värmeeffekt stora avtalskunder tar ut, så kan vi tillfälligt justera ner temperaturen på icke samhällskritiska byggnader och därmed fila ner effekttopparna rejält.

Sensorer gör oss mer energieffektiva

Sensorerna kommer alltså att hjälpa oss även i energieffektiviseringsarbetet. De gör att vi snart slipper utgå ifrån kvalificerade gissningar, och istället har tillgång till all data som krävs för att veta exakt hur mycket värme som verkligen behövs. Då kan vi elda lagom, vilket gör att vi kan kapa effekttoppar och slipper spetspannorna med fossila bränslen.