Avloppsreningsverket

Avloppshanteringen handlar om att ta hand om och rena människors naturliga avfall, från toaletter, diskhoar, badkar och avlopp. Varje dygn kommer 50 miljoner liter avloppsvatten i retur till Kungsängsverket i Västerås (mindre reningsverk finns också i Skultuna och Nyckelön).

Kungsängsverket togs i drift 1938 och har byggts ut i flera etapper. 1956 utökades verket med nuvarande rötkammare, 1965 med en aktiv slamanläggning och 1972 började man använda kemisk fällning för fosforrening. För att minska lukten från verket har man byggt in de pumpar som lyfter upp inkommande avloppsvatten. Luften från alla inbyggda anläggningsdelar filtreras innan den släpps ut. 1997 renoverades det biologiska reningssteget och utökades med kväverening. Det har lett till minskade utsläpp av kväve till Mälaren.

Tillverkning av biogas

Fjärrvärme, fjärrkyla, jordförbättringsmedel och biogas är exempel på vad man kan utvinna från avloppsvattnet. Avloppsvattnet generar en del slam och ur slammet utvinner man biogas som används för att tanka bussar och personbilar. Det slam som blir över vid reningen innehåller växtnäring. Det kan därför användas som jordförbättringsmedel för energiskogsodling, tillverkning av anläggningssjord och skyddsskikt vid  deponi. Innan det renade vattnet når Mälaren igen går det igenom en pump där man också utvinner fjärrvärme och fjärrkyla.

Mälarenergis reningsverk är Revaq-certifierat

Kungsängsverket är Revaq-certifierat. Det innebär bland annat att varje slamparti kontrolleras för att säkerställa att slammet uppfyller de uppsatta kraven för att få spridas på åkermark. Rötslam från reningsverk och slam från enskilda avlopp innehåller näringsämnen som kväve och fosfor som växterna behöver, men tyvärr också skadliga ämnen från våra industrier och hushåll.

Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk och att skapa en hållbar återföring av växtnäring. Certifieringen innebär ett aktivt uppströmsarbete, ständiga förbättringar och öppen information. Med uppströmsarbete menas att man arbetar för att stoppa miljögifterna redan vid källan. Miljögifter från hushåll och anslutna industrier ska aldrig komma in i avloppssystemet. Exempel på uppströmsarbete är skärpta lagar, ändrade konsumtionsvanor, ökad användning av miljömärkta produkter i hushåll och industri samt att farliga kemikalier byts ut mot mindre farliga. I styrgruppen för Revaq ingår Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen, reningsverk och Svenskt vatten.

Renare avloppsvatten är en förutsättning för ett hållbart samhälle! Det ger oss renare sjöar, vattendrag och hav – och ett bra slam som kan återvinnas som gödsel på våra åkrar.

Nyckeltal

Kväve och fosfor är närsalter som vid höga halter gynnar tillväxten i vattendrag. Höga halter av BOD ger syrefattiga vattendrag.

1A Inloppspumpstation

• Lyfthöjd: ca 9 m
• Snäckpumpar: 3 st
• Total kapacitet: 16 200 m3/h
• Centrifugalpumpar: 2 st
• Total kapacitet: 2 600 m3/h
• Förfällning med järnsulfat.
• Dosering ca: 10 g Fe/m3
• Flödesmätning: Inkommande flöde mäts med elektromagnetisk mätning efter rensgaller.

1B Grovrening/galler

• Galler: 4 st
• Spaltvidd: 3 mm
• Renstvättar: 2 st
• Rens som fastnat på galler tvättas i renstvättar. Där tvättar man ur organiskt material. Tvättvattnet med organiskt material går tillbaka till Inkommande avloppsvatten. Det tvättade renset går till förbränning.

1C Sandfång

• Sandfång: 2 st
• Totalvolym: 1 000 m3
• Totalyta: 176 m2
• Blåsmaskin total kapacitet: 15 120 m3/h
• Sanden från sandfånget pumpas till sandtvätten. Där tvättar man ur organiskt material. Tvättvattnet med organiskt material går tillbaka till Inkommande avloppsvatten.

1D Försedimenteringsbassänger

• Bassänger: 18 st
• Totalvolym: 5 225 m3
• Totalyta: 2 200 m2

1E Biopumpstation

• Lyfthöjd: ca 3 m
• Propellerpumpar frekvensstyrda: 4 st
• Kapacitet: 9 900 m3/h
• Propellerpumparna lyfter vattnet från försedimentering till biobassänger.

2A Biobassänger

• Bassänger: 12 st
• Kapacitet: 5 400 m3/h
• Totalvolym: 12 600 m3

2B Blåsmaskiner

• Turbokompressor
• Blåsmaskiner: 4 st
• Total kapacitet: 24 000 m3 luft/h

2C Eftersedimenteringsbassänger

• Bassänger: 18 st
• Total volym: 9 210 m3
• Total yta: 2 610 m2
• Total kapacitet: 6 840 m3/h

2D Värmepump (Fjärrvärme/Fjärrkyla)

Värmepumpen utvinner värme och kyla ur det renade avloppsvattnet.

3A Slamsilpressar 2 st

• Kapacitet: 40-45 m3/h
• Slamsilpressen tar bort det rens som gallret (3 mm) släpper igenom. Hår och småskräp tvättas och avskiljs. Renset transporteras till förbränning. Tvättvattnet rinner ner i en bassäng, används även för mottagning av externt slam.
• Slammet pumpas vidare till slamförtjockaren.

3B Slamförtjockare

• Gravimetrisk slamförtjockare: 1 st, Volym: 545 m3
• Kapacitet: 50 m3/h
• Mekanisk förtjockare: 1 st
• Kapacitet: 65 m3/h

3C Rötkammare 2 st

• Total volym: 7 000 m3
• Uppehållstid: ca 20 dygn
• Temperatur : 36⁰ C

3D Slam/rejektförråd

• Volym: 900 m3 för rötslam till centrifugerna
• Rejektförråd
• Volym: 400 m3 för rejekt från centrifugerna
• Rejektvattnet pumpas in i biologiska reningsstegets förnitrifikationszoner.

3E Slamavvattning

• 2 st centrifuger
• Total kapacitet: 40 m3/h
• Maximal torrsubstanshalt: ca 25 % (TS-halt)

3F Slamsilos för rötat slam

• Slamsilos: 2 st
• Total volym: 300 m3
• Slammet är rötat och används till jordbruk, gräsytor och sluttäckning av deponi.

3G Biogas metan

• Här produceras 2 miljoner Nm3/år (normal m3/år), varav metankoncentrationen är ca 62 procent.
• Gasen trycks 8 km till Växtkraft där uppgraderingen sker.
• Det blir ca 1,15 miljoner m³ färdig fordonsgas per år från avloppsreningsverket.

3H Facklan - en säkerhetsventil

Vid driftstörning bränns producerad biogas i facklan vid Kungsängsverket.

4 Luktreduceringsfilter

• Kapacitet: 10 000 m3/h
• Ventilationsluften från täkta byggnader där avloppsvatten och slam behandlas går till ett biologiskt luktreduceringsfilter.

5 Reservkraftverk

Har kapacitet att driva hela anläggningen vid längre elavbrott.