Början på vattnets kretslopp!
Vi människor klarar inte många dygn utan vatten. Vi på Mälarenergi ser till att du och din familj alltid har rent och friskt vatten i kranen hemma.
Av allt vatten på jorden är det en väldigt liten del som går att dricka. Det vatten du dricker är precis samma vatten som dinosaurierna drack och samma vatten som dina barn och barnbarn kommer att dricka. Därför är det viktigt att vi tillsammans är rädda om det!
Hur tror du man gör på ställen där man inte har en sådan fin sjö i närheten?
Det är inte turen som gör att vi har så gott vatten i Västerås. Men vad beror det på då? Se den här korta filmen så får du svar.
Oavsett vad vi människor gör med jordens vatten så kommer det alltid att gå runt, runt i sitt naturliga kretslopp. Genom att regna eller snöa och sedan dunsta från marken färdas vattnet fram och tillbaka i naturen, alldeles av sig själv. För att förstå hur det går till kan du testa vårt experiment och bygga ett alldeles eget kretslopp!
Ladda ner experiment nr 1
70 % av jordens yta är täckt av vatten. 97 % av allt vatten på jorden finns i oceanerna, världshaven.
Vi människor består av ungefär 70 procent vatten.
Vatten brukar kallas ”det universella lösningsmedlet”, eftersom så många olika ämnen och gaser kan lösas upp i vatten
Det finns vatten i rymden! Vattenånga, flytande vatten och is finns på och runtomkring flera av vårt solsystems planeter och månar.
Varje år ramlar 107 biljoner (107 000 000 000 000 eller en miljon miljon!) ton nederbörd – alltså regn, snö och hagel – ner på jorden.
Vattnet blir drickbart
När vi på Mälarenergi hämtar upp vatten från Mälaren kan vi inte skicka det direkt ut till vattenkranen, utan vi måste rena det först. I vattenverket på Hässlö får vattnet åka ner i flera bassänger och renas på olika sätt. Först efter ett par veckor är vattnet klart att dricka.
På vattenverket är det alltid personal på plats dygnet runt, varje dag. Om ett problem skulle uppstå, att vattnet tar slut eller att något går sönder, är det jätteviktigt att vi kan lösa problemet oavsett när det händer. Västeråsborna måste alltid ha tillgång till rent vatten.
Varför kan vi inte dricka sjövatten? Vad tror du skulle hända om vi gjorde det?
Följ med Roger, anställd på vattenverket, och få en snabbtitt på hur det ser ut när vi tillverkar dricksvatten. Ser det spännande ut? Kom på studiebesök!
När vi renar vattnet så att det går att dricka tar vi bort saker som smuts och vass, men också en hel del bakterier, virus och parasiter. Vi kallar dem patogener. En patogen är något som gör människor sjuka, och det är precis vad som händer om man skulle få i sig en bakterie, ett virus eller en parasit.
Genom att rena och filtrera vattnet i så många olika steg som vi gör på vattenverket ser vi till att inga patogener kommer fram till dricksglaset. Kloret som vi tillsätter är ett skydd mot just patogener, och det följer med hela vägen hem till dig. På så sätt skyddar vi vattnet hela vägen från vattenverket till ditt hus, om något skulle hända. Det fungerar ungefär som handsprit, som man själv tvättar händerna med för att inte sprida bakterier eller virus.
I Östersund hade cryptosporidium, en sorts parasit råkat följa med i dricksvattnet. På grund av det blev nästan 30000 människor sjuka och staden var tvungna att stänga av vattnet medan de tog hand om felet.
Som du ser är det många steg man måste gå igenom för att kunna dricka vattnet vi tar ur Mälaren. Ett jättejobb! Ett av de sista, viktiga stegen i reningen är när vattnet filtreras genom sand. För att förstå ungefär hur det går till kan du testa vårt experiment.
Ladda ner experiment nr 2
Idag tar vi förgivet att det ska komma friskt och gott dricksvatten från kranen hemma – men så har det inte alltid varit.
Människan har i alla tider valt boplats utifrån närheten till drickbart sötvatten. Gårdar, byar och städer har därför oftast placerats i närheten av vattendrag eller där det funnits bra tillgång på grundvatten.
I samband med att Sverige industrialiserades så växte städerna väldigt snabbt. Till slut var västeråsarna så många att grundvattnet inte längre räckte till, dessutom hade vattenkvalitén i brunnarna försämrats under slutet av 1800-talet. Det var därför mycket vanligt att sjukdomar som kolera spreds via infekterat vatten under den här tiden, vilket var ett stort hälsoproblem. Stadsfullmäktige i Västerås beslutade därför att det skulle anläggas en fullständig vattenledningsanläggning och ett avloppsreningssystem, med utlopp i Svartån nedanför Slottsbron. 1888 var det första vattenverket vid Kvarnbrovreten igång, men denna anläggning höll inte så bra som man hade trott. Redan 1906 byggde man därför ett nytt vattenverk på Hässlö, där man tog vatten ifrån brunnar i Badelundaåsen. På samma plats ligger även dagens vattenverk, men sedan 1940-talet tar vi vårt vatten ifrån Mälaren.
Under slutet av 1800-talet var medellivslängden ca 50-55 år i Sverige. 100 år senare, i slutet av 1900-talet, var medellivslängden 80 år. Vad tror ni det beror på? Jo, mycket tack vare vårt utbyggda vatten- och avloppsledningsnät.
När vattnet är i våra händer
När vattnet har gått igenom vårt vattenverk är det rent nog att dricka, laga mat med och tvätta sig i. Nu är det upp till alla oss där hemma att ta hand om vattnet genom att inte slösa på det eller kasta fel saker i det.
Varje dag använder vi ungefär 160 liter vatten per person. För en hel familj blir det väldigt mycket vatten på en dag. Vad tror du man använder så mycket vatten till, mer än att dricka det? Titta i bilden här ovanför så ser du flera exempel på vad vi gör när vi använder vatten.
Kan du komma på fler exempel på vad vi använder vatten till?
Visste du att kranvatten är det bästa du kan dricka?
Som du nu vet använder varje person ungefär 160 liter vatten varje dag – men det är bara vatten som vi dricker, lagar mat med, spolar toaletten och duschar i. Förutom det vattnet finns det något som kallas virtuellt vatten. Virtuellt vatten är sådant som inte syns, eller allt vatten som behövs för att tillverka saker vi behöver, som kläder och mat. Räknar man med det virtuella vattnet gör vi människor av med nästan 6 000 liter vatten, alltså 300 fyllda badkar, per person och dag!
Varför tror du att det går åt så mycket vatten? Hur kan man göra för att använda mindre vatten?
Ett kilo nötkött: 16 000 liter
Ett kilo ost: 5 000 liter
En hamburgare: 2 400 liter
En liter mjölk: 900 liter
Jeans: 8000 liter
T-shirt: 2500 liter
Det är viktigt att veta att det bara är kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner i toaletten och komma ut till reningsverket. Tyvärr kastar människor massor av konstiga och miljöfarliga saker i toaletten. Miljöfarliga saker tar död på de mikroorganismer som finns i vårt reningsverk, så att de inte kan hjälpa till och rena vattnet lika bra som de brukar. Det innebär att vi kan skicka ut smutsigt vatten till Mälaren. Genom att handla miljömärkta varor och livsmedel hjälps vi åt att hålla vårt vatten fritt från onödiga gifter och kemikalier.
Hur miljömedvetna är ni hemma? Ladda ner vår checklista och undersök hur många punkter som stämmer in på dig och din familj. Är ni miljöhjältar eller miljöbovar?
Ladda ner checklista
Som du nu förstår är det väldigt viktigt att tänka på vad vi spolar ner i avloppet. På offentliga toaletter, i butiker eller kanske i skolan, finns det ofta pappershanddukar att torka händerna med. Vad tror du händer om man spolar ner en sådan i toaletten? Testa vårt experiment så får du se att det är skillnad på papper och papper!
Ladda ner experiment nr 3
Se en film om hur du kan påverka vad du äter och vad du gör, för att bättre ta hand om våra vatten och hav.
Varför har vi vårt reservvatten i torn och inte i bassänger? Jo, det har med vattentryck att göra. Föreställ dig en stor ballong fylld med vatten. Vid ballongens öppning finns ett sugrör, och det är bara där som vattnet kan komma ut. Om du lägger ballongen på ett bord kommer vattnet att sakta rinna ut ur sugröret. Men vad händer om du trycker på ballongens sidor? Vattnet sprutar ut istället för att rinna och det är helt enkelt det som är vattentryck. I vattentornet finns förstås ingen som trycker på sidorna. Men eftersom tyngdkraften får allt att falla mot marken så trycks vattnet neråt, ut i våra vattenledningar. Ju högre tornet är, och ju högre upp det står, desto större tryck neråt blir det.
Vattentornet är alltså ett sätt att få vatten att rinna av sig själv, utan att en elektrisk pump ska slås på och av varje gång du öppnar eller stänger kranen. I Västerås är Skallbergstornet det enda som fortfarande används, och där är vattentrycket så högt att vattnet rinner av sig själv ända upp till översta våningen i Skrapan!
Vart tar vattnet vägen när du spolar?
Du kanske trodde att det gick ett rör direkt från toaletten ner till Mälaren? Så är det inte. När vi har använt vattnet måste vi på Mälarenergi rena det nästan lika noggrant som när vi först tar det från Mälaren för att dricka. Allt som slängs i avloppet förutom kiss och bajs tas bort, och sedan äts kisset och bajset upp av mikroorganismerna.
Förr i tiden, innan vi hade ett reningsverk i Västerås, åkte allt avloppsvatten direkt ut i Mälaren.
Varför tror du att vi inte kan fortsätta som på den tiden, utan reningsverk?
Vad har bussar att göra med vatten och avlopp? En hel del! Genom vårt arbete med att rena avloppsvattnet ser vi till att stadens bussar kör miljövänligt, på biogas.
Biogas bildas när mikroorganismer äter på slammet i rötkammaren. Mikroorganismerna äter sig mätta på slammet och släpper sedan ifrån sig biogas, som vi samlar in. De fungerar ungefär som kor, som faktiskt fjärtar biogas när de står i hagarna och betar.
Står det ”biogasbuss” på bussen så vet du att det är mikroorganismerna och vårt arbete som driver bussen framåt!
Varför tror du att vi samlar in biogas från mikroorganismer och från kor?
Dessa mikroorganismer är våra bästa medarbetare, de hjälper oss att göra rent avloppsvattnet genom att äta upp kisset och bajset.
» 12 dyrbara guldskedar
» En kundvagn
» En pocketbok
» Strumpbyxor
» Löständer
» Trosor och kalsonger
» En halvmeter trävirke
» Mobiltelefoner
» 2 stycken 500-kronorssedlar
I reningsverket går vattnet igenom ett stort antal reningsbassänger för att till slut kunna släppas tillbaka ut i Mälaren. Kan du föreställa dig hur vattnet ser ut när man renar det från så mycket olika saker? Med vårt experiment kan du på ett enkelt sätt se hur stor skillnad det är på smutsigt och rent!
Ladda ner experiment nr 4
Har du någon gång tänkt på hur det skulle vara om vi inte hade toaletter hemma? Förr i tiden kissade och bajsade man på dass, pottor eller i gropar i skogen om man bodde på landet. Slaskvatten och urin tömdes ut på gator och torg. Fastighetsägaren skulle se till att hålla rännstenarna fria, så att flytande föroreningar kunde rinna fritt. På 1800-talet började man till slut att samla upp allt avfall i städerna och köra bort det för att hälla ut i Svartån och Mälaren. Föreställ dig hur det var när allt kiss och bajs fortfarande låg på gatorna. Tror du att det luktade gott i Västerås?
1908 installerades de första vattentoaletterna i Västerås, 15 st. av dem var på Stadshotellet som ni ser på bilden här intill. Vattentoaletter på den här tiden var väldigt unikt och modernt, något som man till och med fick betala en speciell lyxskatt för.
Det var inte förrän 1939 som Västerås byggde ett avloppsreningsverk – vilket vi faktiskt var bland de första städerna i Sverige med. Innan avloppsreningsverket fanns åkte allt avlopp direkt ut i Mälaren. Hur tror du att mälarvattnet såg ut då?
Tillbaka där vi började – i Mälaren
Efter att ha renats är nu vattnet tillbaka i Mälaren. Det tar ungefär 4 veckor för vattnet att komma tillbaka till Mälaren. Under den tiden har vi människor alltså renat vattnet, använt oss av det, smutsat ner det och renat det igen innan vi släpper tillbaka det. Men resan tar inte slut där! Eftersom vi alltid behöver vatten går det här runt och runt, så vi fortsätter att kontrollera hur vattnet mår och tar hela tiden prover så att vi kan ta upp det och använda oss av det igen.
Som du nu vet är det samma vatten vi använder oss av gång på gång, och samma vatten som du kommer att dricka många år från nu. Det är därför det är så viktigt att vi tar hand om det under hela den här resan. Så länge Mälaren mår bra mår vi bra!
Se en film om våra hav, om alla djur och fiskar som lever under vattnet och om hur de påverkas av vad vi människor gör.
Vattnet är tillbaka i Mälaren igen, och processen att använda och rena vattnet går runt och runt. Men ibland händer det olyckor och då behöver vi lägga ner extra arbete på att ta hand om vårt vatten. Med det här experimentet kan du se hur det går till när vi tar hand om ett oljeutsläpp.
Ladda ner experiment nr 5
Vad kan man göra med vatten?
Du kanske tycker att det låter jättetråkigt att bara rena vattnet fram och tillbaka så att vi kan dricka, laga mat, spola i toaletten och duscha. Men man kan faktiskt göra en hel del riktigt häftiga grejer med hjälp av alldeles vanligt vatten. Kolla in de här filmklippen hur tror du att det här går till?
