Kategorimeny

Ekologisk hållbarhet

Mälarenergi arbetar för att minska plasten i avfallet

Trots att Sverige har ett utvecklat system för insamling och sortering av plast ökar mängden plastavfall som skickas till energiåtervinning – vilket resulterar i utsläpp av fossil koldioxid. Mälarenergi har ett stort engagemang i plastfrågan och arbetar för förändring.

Avfallsmängderna fortsätter att växa, inte minst fossil plast. Varje år produceras 300 miljoner ton fossil plast världen över. Enligt WWF kan vi räkna med 600 miljoner ton år 2040 om ingen förändring sker. I dag är 99 procent av plasten av fossilt ursprung.

Energiåtervinning på Kraftvärmeverket en miljötjänst

Kraftvämeverket i Västerås använder tre typer av bränslen: biobränsle, returträ och avfall. Att ta hand om avfallet som samhället kasserat är en miljötjänst. Istället för att avfallet hamnar på deponi – alltså soptipp – energiåtervinns det och blir till både värme och el.

Varje år har Kraftvärmeverket i Västerås möjlighet att ta emot och energiåtervinna 440 000 ton avfall – 65 procent är importerat och resterade har svenskt ursprung, varav 15 procent kommer från VafabMiljö och 20 procent från andra svenska avfallsleverantörer. Detta avfall energiåtervinns till att bli 850 GWh värme och 300 GWh el. Men det resulterar också i 180 000 ton utsläpp av fossil koldioxid. Den mängden skulle kunna minskas drastiskt om det var mindre andel plast i avfallet. För att minska plasten i avfallet bör den sorteras och därigenom återvinnas och cirkuleras. Mälarenergis ambition är att de enda material som ska behandlas med energiåtervinning vid Kraftvärmeverket, är de material som har cirkulerat klart. Där är vi inte idag.

Mälarenergi kommer fortsätta energiåtervinna material som samhället inte kan behandla på annat sätt, eftersom den lösningen är bättre ur miljösynpunkt jämfört med att lägga avfallet på hög i deponi – vilket tyvärr fortfarande är fallet i stora delar av världen.

Plastfrågan är viktig för oss

Vi på Mälarenergi har bestämt oss. Vår högsta prioritet är att nå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid i alla led – i minsta detalj. Därför är vi väldigt engagerade i plastfrågan, bland annat genom samverkan med VafabMiljö och Västerås stad, andra energibolag och genom opinionsbildning.

Har du koll på hur du ska sortera plast?

På VafabMiljös webb kan du läsa mer om hur du ska sortera plast och vad som ska lämnas var.

Plasten i media och debatter

Inslag i Svt om plast i avfall

Koncernchefen och styrelseordföranden springer lopp med plast på ryggen

Mälarenergi är i Almedalen och pratar plast

Det här gör vi:

  • Vid mottagande av avfall, kan vi nu testköra och göra provtagningar på inkommande material och dess innehåll av kol-14*. Målsättningen för 2024 är att vi ska ha en heltäckande bild av alla våra leverantörers klimatavtryck, för olika sortiment. Vår strategi är sedan att först och främst byta de som har störst avtryckt eller jobba mer aktivt med dessa. Ett av koncernmålen 2024 är att få till minst två affärer med en hög biogen Kol-14 och det målet bygger också på att vi plockar bort någon med ett högre innehåll.
    (*Kol-14 metoden används för att bedöma ålder på organiskt material. Kol-14 är en radioaktiv isotop som bildas i atmosfären och som absorberas av levande organismer under dess levnadstid. När organismerna dör upphör de att absorbera kol-14 och man kan genom att använda ett masspektrum bedöma när organismen slutade absorbera kol-14, dvs bestämma hur gammalt det organiska materialet är. Jättegammalt organiskt material = fossil kol. Genom att veta mängden kol-14 kan vi bedöma mängden biogent och fossilt i restavfallet.)
  • Vi har rutiner för kontroll av plastinnehåll. Den är inte automatisk utan handplockas och tillämpas på nya kunder eller som underlag för utredningar.
  • Vi har och har haft differentierad prissättning utifrån mängden fossil kol-14, men i mindre omfattning då marknaden har varit omogen. Vi försöker, tillsammans med andra avfallsförbrännare, att få till detta igen för att återigen belysa att den som är duktig på att sortera och återvinna plasten, lättare kan få en affär med oss och till ett lägre pris.
  • Vi samverkar med VafabMiljö, där det gemensamma målet är att öka materialåtervinningen och minska plasten i restavfallet. Både Mälarenergi och VafabMiljö ingår i det fortsättningsprojekt som Profu driver inom ramen för Värmemarknad Sverige – "Handlingsplan för minska plast till energiåtervinning".
  • Undersöker möjligheterna för en sorteringsanläggning som sorterar restavfallet ytterligare en gång efter att det samlats in.
  • Tar fram intern riktlinje om inköp av plastmaterial.

Hit vill vi – ansvaret för plasten måste upp i värdekedjan

Mälarenergi anser att det behövs krafttag för att mer plast ska kunna återanvändas och återvinnas – och vi vill att det sätts in styrmedel ”uppströms”. Med det menar vi att insatser behövs tidigt i förpackningskedjan, hos producenterna och inköparna. Det är där de stora besluten tas om plast i förpackningen behövs och, i så fall, vilken sorts plast. Mälarenergis inställning är:

  • Vi kommer att behöva plast i framtiden men behöver bli mycket mer restriktiva med när och hur. För att klara det, måste olika aktörer arbeta både mer och tillsammans.
  • I dag läggs en stor del av ansvaret för plast i avfallet på konsumenterna och det är inte hållbart. Sverige måste få styrmedel som stödjer och uppmuntrar att rätt sorts plast används för rätt saker och bidrar till ökad återvinning.
  • Det går för långsamt med hanteringen av plastfrågan och avfallet är osynligt i samhällsdebatten. Där talas det ofta om innovation och elektrifiering, men ska vi klara omställningen behöver vi också prata om avfallet som genereras. Den klimatpåverkan som avfallshanteringen ger upphov till behöver synliggöras i större utsträckning. De som ger upphov till att avfall genereras, behöver förstå kopplingen mellan genererat avfall, avfallets innehåll och dess påverkan på utsläppen av fossil koldioxid. En produkts värdekedja, från råvara till slutanvänd produkt som kasseras och är i behov av avfallsbehandling, är lång och innefattar många aktörer.
  • Betalningsansvaret för plastens utsläpp och redovisningen av plastens klimatavtryck behöver läggas på dem som producerar och placerar plasten på marknaden.
  • Mängden plastsorter måste minska. Återvinningen försvåras av att det finns så många olika sorter.
  • Kvotplikt, de vill säga krav på andel återvunnet material i produkter, kan driva på återvinningen av plast.
  • Skadliga kemiska ämnen måste fasas ut. Ett stort hinder för att återanvända och återvinna plast idag är att produkter innehåller skadliga kemiska ämnen.

Ekologisk hållbarhet